Milstolpe 3 o 4 o 5
För någon vecka sedan hade Miloo några kvällar i rad som hon skulle äta hela tiden. Jag satt utan att överdriva fyra till fem timmar i sträck till elva halv tolv på kvällarna o ammade, vilket är ett kärt besvär i sig, men efter ett tag blir man liksom lite urlakad. Jag satt tillslut o skrattade så jag grät o funderade på om hon någonsin skulle släppa (och om inte; hur detta skulle påverka mitt sociala liv i framtiden). Men, såklart släppte hon och som efter alla extrema faser fick jag en liten överraskning. Plötligt började Miloo äta lite mer regelbundet o bli gonattfärdig vid åtta, nio på kvällarna för att sedan sova till sex, halv sju på morgonen.
Nästa sak inträffade igår. Hon låg i babygymet o fipplade med händerna o försökte nå hunden som hänger i mitten. O vips lyfter hon benen o tar tag i figuren med fötterna istället. Mycket mer effektivt förstås! Sedan dess har blöjbytena bestått av kramning o beundran av tår mellan torkningarna. Otroligt gulligt!
O som om inte detta räckte har Miloo börjat sparka ifrån när man håller henne i famnen. Fantastiskt kul att se Miloo stående i sin fulla längd o titta rakt in i hennes glada och förvånade ansikte - lika överraskad som oss att det faktiskt gick!
Nästa sak inträffade igår. Hon låg i babygymet o fipplade med händerna o försökte nå hunden som hänger i mitten. O vips lyfter hon benen o tar tag i figuren med fötterna istället. Mycket mer effektivt förstås! Sedan dess har blöjbytena bestått av kramning o beundran av tår mellan torkningarna. Otroligt gulligt!
O som om inte detta räckte har Miloo börjat sparka ifrån när man håller henne i famnen. Fantastiskt kul att se Miloo stående i sin fulla längd o titta rakt in i hennes glada och förvånade ansikte - lika överraskad som oss att det faktiskt gick!
Kommentarer
Trackback
